(film) 2010 styrkte sjöpolisen att promillekravet var onödigt.
Nu låter det tvärtom. Märkligt.
Med anledning av dels samtal 130902 mer er Fredrik Josefsson, dels debatten på sjöpolisens FB, dels artikel av Calle Jonsson i tidningen Skärgården (1) samt nyhetsinslaget i SR* så har ett antal frågor uppstått.
Jag har postat er på sjöpolisen en del av dessa frågor men tyvärr inget svar.
Sjöpolis Fredrik Josefsson. Det blev ett missförstånd i telefonsamtalet. Du hänvisade till att lagen visst har stöd, är bra, och hänvisade först till Systembolaget.
Jag trodde faktiskt det var ett skämt, därför skrattade jag, men när du sedan därtill hänvisar till en populistisk undersökning av IF där nästan 80% inte ens har en båt, då insåg jag att du inte skämtade utan var fullt allvarlig.
Vi kan slå fast följande :
a) Kammarrätten i Stockholm har framfört att en promillegräns på 0,2 för fritidssjöfarten närmast ter sig som ett nykterhetspolitiskt förslag och saknar stöd i vetenskapliga studier.
Saken handlar således om nykterhetspolitik, inte om ökad sjösäkerhet.
b) att såväl Sv.Livräddningssällskapet, ett enat båtSverige, Sjörättsinstitutet kritiserar lagen (resursslöseri m.m). (länk)
c) enligt all forskning så är sjöfylleri inte ens mätbart, lagen skjuter långt över målet, 2 poliskårer jagar detta hjärnspöke.
d) lagen leder endast till nykriminilasering av ett harmlöst ofarligt beteende vilket är i strid mot regeringens egen utredning. (Prof. Nils Jareborg)
e) att vardagsbrotten till ca 85% (nu 94%!) inte klaras upp och att kursen från riktigt polisarbete är stadigt på fel väg pga ”pinnplockning” (dvs meningslösa alkotester) enbart för att göra sken av att man gör något enligt prof. L.G.W.
Att då som polis hänvisa som stöd till systembolaget och en populistiskt landkrabbeundersökning i förhållande till det jag anfört i a) till e) ovan, skrämmande.
Om detta generellt är polisens försök till ”stöd” att legitimera denna ny-kriminilserande världsunika resursslösande pilsnerlag så förefaller det märkligt, men styrker vad prof. L.G.W säger, (länk ovan)
Ni har ju själva (länk ovan) 2010 sagt att promillelagen är onödig, vilket enligt fakta är korrekt.
(1) Till artikeln i Skärgården, (siffra inom parentes kopplas till fråga längre ned)
– Det stora målet är att minska antalet döda och skadade, säger Calle Jonsson. (1a)
Fast ser man till statistiken så sker det förhållandevis få olyckor i den vältrafikerade skärgården.
Calle Jonsson menar dock att tillbuden är många (1b) och att det ofta är rena turen som gör att det inte blir värre. Och mörkertalet (1c) är stort, säger han.
– Det är mycket som inte rapporteras.
Den hårt kritiserade sjöfyllerilagen, som skärptes 2010 och som innebär en fast gräns för sjöfylleri vid 0,2 promille, har de inga synpunkter på, utan nöjer sig med att konstatera att den fungerar (1d). Oavsett vad man tycker om den. Det är numera betydligt färre som åker dit för sjöfylleri (1e). Calle Jonsson berättar att de förra året tog fem bilister för rattfylleri på Rindöfärjan och förklaringen de gav var att de inte vågade ta sina båtar utan i stället valde bilen.
Och när det gäller sjöfyllerilagen kan ett klargörande vara på sin plats: har man kastat ankar och ligger på svaj är man förtöjd och inte på väg.
– Då finns det ingen grund för sållningsprov, säger Kenneth Neijnes.
Skärgården (tidningen, alltom02´s not) har under sommaren kontaktats av båtägare som berättat att de tvingats blåsa trots att de legat för ankar, men under förutsättning att man inte setts framföra båten, och precis kastat ankar, har myndigheterna ingen rätt att kräva alkoholprov i den situationen.
– Men draggar man så är man på väg, det finns det rättsfall på (1f), tillägger Calle Jonsson./.
(Alltom02 har ett mail från en familj från USA som låg för ankar och såg en konsert. Där krävdes att någon ombord skulle blåsa, vem som helst)
Sjörättsinstitutet:” Här kan vi inte ligga.” Till de ständiga problemen vid diskussion om sjöfylleri hör att båten för många är både bostad och färdmedel. Man lägger sig i en skyddad vik för att äta middag med gott vin. Men under kvällen skiftar vinden, och besättningen måste flytta båten till ett nytt läge. Lagens förarbeten menar att man kan åberopa brottsbalkens nödregler, men de förutsätter en farlig situation och tillåter inte flyttning medan det ännu är lugnt och tryggt. Så tolkade framtvingar reglerna risktagande i påverkat tillstånd! Nödreglerna har mycket riktigt knappast fått någon tillämpning i de nämnda fallen.
Så till frågorna.
Som framgår av all statistik, nu senast av Transportstyrelsen, så motsäger den vad Calle Jonsson trumpetat ut.
Tiberg 400 domar 1994-2011, Transportstyrelsen fram till 2013, samma sak, inga i statistiken omfattades av den nya promilleregeln på sjön.
Di blir 1a ett märkligt uttalande att säga: ”olyckorna gått ned. Det är den nya lagstiftningen, och det antal kontroller som har utförts”.
SSRS och Sjöfartsverket påstår att olyckorna gått upp.
1a: Statistiken säger att det är omöjligt. Hur ska målet infrias med den nya lagen, som inte den ”gamla” kunde?
1b: Tillbuden, Vad är det för tillbud som kan kopplas till den nya promille-lagen? Igen, finns inga statistiken…sedan 1994.
1c: Mörkertal. Vad menas och avses? Att innan denna promillelag så rapporterades inga olyckor till någon instans? Sjöfylleri har aldrig varit tillåtet som bekant.
1d: Vad fungerar med den nya promillelagen? Antalet som haffas? (pinn-plockning)
1e: Hur kommer det sig att ni alltid talar om antalet haffade, inte om olyckor relaterade till den nya promillelagen?
Enligt Svenska livräddningssällskapet så hade flytvästar räddat minst 20liv. Och ni säger att den världsunika promillelagen fungerar, målet är minskade olyckor osv. Det är intressant att en promillelag ”fungerar” och att det är bara den ni talar om, men inte om de 20 liven / flytväst (SLS). Olyckorna sker med båtar undantagna av lagen, i små insjöar. Där sker olyckorna. Inget om det heller. Fint. Men den nya lagen fungerar…för vem och vilka?
1f: Vad är målnumren på de rättsfallen och i vilken domstol? Tiberg känner inte tlll några sådana.
(Om ankaret draggar exempelvis vid vindkantring så uppfattar jag att då ska ni haffa dem för då är de ombord som arbetar med omförtöjning är brottslingar om de har 0,2promille innanför västen? Om svaret är ja så efterlyser jag kännedom om sjöliv.)
Då går vi in på SR-inslaget* och er gruppchef igen Calle Jonsson uttalande .
Att olyckorna gått ned ifrågasätts. Som källa åberopas bl.a BRÅ. BRÅ vägrar stå som källa.
Sjöräddningssällskapet samt Sjöfartsverket säger att sjöolyckorna ökat kraftigt i år. Ord mot ord.
Fråga: vem har fel och vem har rätt? Kommentar till BRÅ?
Att färre personer haffats kan ha många orsaker.
Fråga: Kan ni nämna någon konkret kopplat till den nya promillelagen/regeln?
Ni skriver ofta att bra att folk har fyllechaffiserar.
Jag tolkar det som att ni anser att en om sjön och om båt okunnig är betydligt säkrare än den som kan sin sak och båt om denne tagit 1 glas vin?
Fråga: Är detta ökad sjösäkerhet enligt ert förmenande?
Nu är lagen heller inte så enkelt skriven,betydligt mer komplex, därtill internationell sjörätt, befälhavar-ansvar osv.
Ni har haffat båtfolk på grunden ” en väsentlig sjösäkerhetsmässig uppgift” som inte varit rorgängare (fyllechaffis) exempel finns.
Fråga. Är det då inte skäligt att någon myndighetsperson talar om, vad är en sådan ”väsentlig” uppgift så de ombord vet vad som gäller? Framgår inte i lagtexten.
Är det exempelvis OK att lägga ut waypoints inför morgondagens rutt? Kolla vantspänningen? (fallet Thure.)
Enligt prof i sjörätt Tiberg ur artikeln ”Lag utan legitimitet” så står följande:
-För alla föreskrivs 0,2-gränsen som en fast regel utan appell, även för den som skött och kan sköta sin funktion utan anmärkning.
Frågan blir inte längre om var och en är nykter nog för sin syssla utan om någon har 0,2 promille! Det blir legitimt – formellt./.
Och sådana ny-kriminilaseringar finns det exempel på.
Fråga.Jag tolkar detta som att ni ska och i princip ska sätta dit alla ombord som har 0,2p och mer?
Er Fredrik Josefsson säger här 2011-06 ”någon större skillnad tycker jag inte det är”- ”som han mest ser som en pekpinne från lagstiftaren.
En morallag säger många även politiker.
Fråga: Vilket problem ska då denna, citat: ”pekpinne” lösa som ni inte kunde lösa med den ursprungliga lagen? Och hur?
Med tidigare lag så var det polisens omdöme som avgjorde om den de kontrollerade kunde fortsätta sin färd eller ej.
En fråga uppstår direkt via ryggmärgsreflex: Var polisens inte heller kapabla att besitta eget omdöme, precis som vi i skärgården ända ned till ett glas vin?
Aftonbladet hade en stor artikelserie, GW har gjort kritiska uttalanden:
– Lättare att plocka pinnar genom att låta hundratusentals nyktra förare lämna utandningsprov än att finka vanliga busar.
Lättare att omhänderta en vanskött hamster än att utreda en våldtäkt. Och så vidare, och så vidare med kursen stadigt bort från det som riktigt polisarbete handlar om.
Fråga: Bör ni inte visa kurage och gå ut med verkligheten? Att lagen är onödig.
Någon ”Dödens farled” har ingen hört talas om. Målet var ju att få ned olyckorna. Det går således inte på sjön (enligt fakta),
men som bekant så finns det gott om andra områden som samhällets knappa resurser verkligen kan få ned olyckor och dödsfall.
Fråga. Känner ni inte ett samhällsansvar att påpeka för lagstiftarna om detta och hur detta även belastar rättsväsendet i onödan?
På sjön har man gjort masskontroller av harmlösa Svenssons.
Reepalu säger här nedan (Det finns mängder av sådana här exempel.)
Dagens Nyheter tog med sig kommunalrådet Ilmar Reepalu till Rasmusgatan i Malmö, en gata som behärskas av ett ungdomsgäng. Under Reepalus möte med gänget pågår narkotikaförsäljningen helt öppet.
Här kort ur DN.se
En pistol och en revolver. Det är de enda skjutvapen som tullen i Göteborg lyckats stoppa från att nå stadens gator i år. Samtidigt säger polisen att de helt har tappat kontrollen över vapentillförseln./.
Det är anmärkningsvärt att haffa harmlösa Svenssons på sjön, det fungerar, med dubbla poliskårer, men knark och skjutvapen fungerar inte.
Man har helt tappat kontrollen!
Fråga: Att säga att pilsnerlagen fungerar på ett problem som inte finns samtidigt som exempel ovan, är det polisens s.k ”pinnplockning” som fungerar?
Ur en artikel från Polisförbundet står bl.a:
Polisförbundet varnar.
Rättsäkerheten i skärgården riskeras om KBV blir polishybrid
Skärgårdsbornas och båtfolkets rättsäkerhet sätts på spel om Kustbevakningens polisiära befogenheter ökar. Istället för att skapa en hybrid borde större satsningar göras på den riktiga sjöpolisen. Det hävdar polisförbundet som sågar utredningen om Kustbevakningens befogenheter.
Utredningen om Kustbevakningens rättsliga befogenheter har så stora brister att den inte bör utgöra grund till kommande lagändringar.
Det skriver Polisförbundet i sitt remissvar på utredningen.
– Sverige har inte råd att ha två kårer varav den ena inte har kompetens men ändå ska jobba med samma saker som den andra, det säger Jan Karlsen, ordförande i Polisförbundet.
Men nu skriver SJÖPOLISEN att den här lagen fungerar men på samma grunder som edert förbund totalsågat. Med orden ”stora brister” och ni säger att den fungerar?
Fråga: Hur kommer det sig att jaga en pilsner till lunch fungerar, och inte att exvis polisens spanare inte kan sätta stopp för öppen knarkförsäljning på gatan?
Här påpekar ni även resursslöseriet. ”Sverige har inte råd”. Där fick polisförbundet mer än rätt.
På er FB sida är följande urklippt:
Fråga: ”Ankarliggare. Det är inte fel att göra sållningsprov” osv.
Om vi applicerar detta på fritidssjöfarten, vilken fara utgör en ankarliggare med 1 glas vin innanför flytvästen?
Enligt en dom från HD så ska inte land-bil-praxis tillämpas på sjön för HD anser inte att samma fara föreligger som på sjön.
Omständigheterna ska av er väl beskrivas för att sedan en domstol ska avgöra hur många dagsböter som ska ev. utdömas.
Sjörättsinstitutet :Samhällsbelastning och styrd livsföring. Sjölagen innehåller 437 paragrafer. Av dessa handlar två om sjöfylleri. Dessa två paragrafer upptar den helt övervägande delen av de sjörättsavgöranden som Sjörättsinstitutet årligen får in från domstolarna: för det förlidna året var det cirka 116 domar om sjöfylleri mot 40 om andra sjörättsfrågor inklusive sådana som ligger utanför sjölagen. Bilden befästs av andra iakttagare, och det verkar uppenbart att såväl våra domstolar som polisen, kustbevakningen, åklagarmyndigheterna och inte minst de åtalade själva måste lägga ner orimligt mycket tid och arbete på dessa ur risk- och skadesynpunkt mestadels harmlösa förseelser. Någon motsvarighet till denna ansamling av struntmål har vi inte sett på något annat rättsområde och inte heller i något annat lands sjörätt.
Fråga: Bör ni inte visa civilkurage och informera lagstiftarna att detta är oerhört resurskrävande och löser inte något problem? Ligger det inte i edert intresse att resurser prioriteras rätt?
Slutligen.
I samtal med er Fredrik Josefsson så sade nämndes att jag skriver felaktigheter. Jag ber om att få dessa skickade till mig så jag kan rätta till det om så är fallet.
till dags datum 13.12.06, denna artikel skapad Sept 02 2013 med 789 träffar, så har inget svar överhuvudtaget inkommit fast detta är även utlagt på sjöpolisens FB-sida.
Frågorna finner ni ovan. Ser fram emot sakliga svar. Tack på förhand. alltom02promillepasjon(a)gmail.com
Med vänlig hälsning
Ola Ljungberg
Förvaltningslagen 4 § utantill. Den lyder:
”Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt.”
Relaterat.
”Är B.Ask vår sämsta justitieminister någonsin?”